Grubbel om döden
Hur ser du på döden? Som en oundviklig och viktig del av livet, eller som ett ont som ska bekämpas till varje pris? Vad du svarar kan ha med din religion att göra. Många muslimer och buddhister har en annorlunda syn på döden och på naturkatastrofer än de flesta svensk-lagom-kristna. Självklart blir de också förtvivlade när någon älskad person dör. Men de har inte samma behov av att sörja så djupt och länge och de känner inte samma bitterhet mot ödet. Det känns obegripligt, men åtråvärt. Själv är jag inte det minsta rädd för att dö själv men blir helt slagen av fasa varje gång jag tänker på att någon av mina närmaste kan dö. (Dumt nog tänker jag på det varje dag. Finns det vitaminer mot sånt?)
