Segway är silver, cykla är guld
Cyklade från jobbet igår, inte hem till Söder direkt utan ner till Kungsan där jag skulle träffa son-17 och ta en fika. När jag står lutad över hojen och väntar på sonens buss kommer två killar rullande på varsin 
Segway! Jag blir omedelbart grön över hela kroppen. Ända sen den dag för några år sedan då son-22 berättade om uppfinnaren Dean Kamen och hans elektriska scooter har jag velat ha en Segway.
Kamen var mest känd för att ha uppfunnit iBot, en rullstol som kan klättra i trappor och stå upprätt på två hjul, när han lanserade Segway. Tiden före lanseringen gick det massor av rykten om vad den nya uppfinningen, som hade arbetsnamnet Ginger, egentligen var. Man gissade på en slags svävare, en robotbetjänt, någonting som skulle revolutionera transporter och hela mänsklighetens framtid. Tilltron till den excentriske Kamens påhittighet var kanske en smula överdriven, men faktum är att Segway är både smart och miljövänlig.
Och nu säljs den alltså äntligen i Sverige, så nu har jag chansen att köpa den. Å andra sidan kostar den runt 36 000 kronor, så det var bara en låtsaschans. Äsch, den är nog ändå inget att ha. Man ser ganska knäpp ut när man kör den och så är den lite väl klumpig.
När vi är på hemväg kommer vi ner på Medborgarplatsen från Repslagargatan. Jag skjutsar sonen på pakethållaren, vi susar nerför den lilla cykelrampen. Sorlet från folket på uteställena är som på en bättre teaterföreställning, vinden är varm. En kort stund cyklar vi jämsides med en lågtsvävande mås.
Cykla är ändå livet.
