Lauryn Hill - skönt men med snopet slut
Vi fick halvt klättra upp i ett träd igår för att kunna se Lauryn Hill, så mycket folk var det på jazzfestivalen på Skeppsholmen. “Lauryn är lite hes, men det kommer ni knappt att märka” sa killen som påannonserade banden, men hon var verkligen kraxig, det kändes tveksamt om rösten skulle hålla hela konserten. Pressbild på Lauryn (fast nu har hon mikrofonfrilla typ Angie Stone)
Vi dansade och hoppade och höll oss fast i trädet och trivdes bra fast vi blev helt överkrupna av myror hela tiden. När Lauryn hade spelat sista låten tackade hon för sig och rusade av scenen, medan folk applåderade som galningar. Efter en så häftig konsert med sånt gensvar från publiken förväntade vi oss självklart ett extranummer - men Lauryn kom inte tillbaka, istället kom festivalkillen insmygande på scenen. Applåderna förbyttes genast i burop, men inget hjälpte, Lauryn Hill satt redan i bilen på väg hem, påstod han. “Men gu va bra det var!” ropade han säkert fyra gånger. “Glöm inte det!”
Kanske var det för att rösten inte pallade längre, eller så hade hon bara bråttom till hotellet och barnen. Det var en bra konsert i alla fall, och natten var varm och sakta gick vi hem genom stan.
Hej Anna!
Vilken fin ny layout du har. :)
Comment by Anna — 20 July 2005 @ 11:30
Tusen tack Anna! Den är fortfarande under bearbetning (xhtml är INTE min starka sida) men jag är jättenöjd med bilden! (Så länge jag nu får ha den, jag har förstått att D-företaget har ögon och öron överallt … ;-)
Comment by Anna Toss — 20 July 2005 @ 12:02
Bilden är underbar! Älskar knatte, fnatte och tjatte. :) Hoppas inte D kommer och tar den. ;)
Comment by Anna — 20 July 2005 @ 13:01