Vietnamsånger
Plötsligt händer det. Jag står och plockar in disken och känner hur strupen vidgas. Jag kan inte behärska mig, det måste ut:
Barnen håller för öronen, suckar eller försöker tysta mig med välriktade disktrasor.Vietnam är nära, utanför ditt fönster
blåser vinden rök ifrån Haiphong
Vietnam är nära, nära som ett löfte
om att förtryckarna ska störtas från sin tron en gång
ja att förtryckarna ska störtas från sin tron en gång
Men inget hjälper. Har man blivit dragen sen barnvagnsben i FNL-demonstrationer så har man. Är man uppväxt med Befria Södern, Hör upp allt folk och Jösses flickor så är man. Sångerna är outplånligt inbrända i vänstra tinningloben eller vad det heter.
Än så länge har jag aldrig fått något anfall på en publik plats, men den dagen kommer säkert. När jag står i en tunnelbanevagn i rusningstrafik till exempel, eller i kön på Konsum. Det kommer att börja som ett litet gnol som bara växer och som plötsligt brister fram:
Hans far sköts ner av fransmän, sen våldtog de hans mor
Hans syster tog en yankee som mördade hans bror
Han hade flera systrar i byn han kommer från
Men de har rekvirerats till horhus i Saigon
Mmmmm mmmm mmmm
Mmmmm mmmm mmmm
Andra bloggar om: sånger, FNL, vietnam, grupp8, barndomstrauma
Så svär, soldat, vid dessa ord
I våra döda hjältars namn
När vi askan ser från den brända byn
Så stiger vårt hat mot skyn
Comment by ban~ken — 16 September 2006 @ 17:56
Dina barn får väl vara glada för att du inte sjunger Sådan är kapitalismen på gatan i alla fall.
Comment by RS — 16 September 2006 @ 20:27
Oh yeah!
Jag tillbringade några dygn i Hai Phong för ett par år sedan. Av terrorbombningarna syns förstås inte mycket idag – förutom möjligen det faktum att i princip varenda hus i staden är byggt efter 1970.
Comment by Pierre — 16 September 2006 @ 21:00
Själv brister jag ut i ficktjuvens visa, till exempel:
Det här med den fria företagsamheten
e’re allra knepigaste på’ren här planeten
Hej å tjo, falleralla pengarna e kalla, Alla
har sin fulla rätt att sno åt sig de man kan
Å en ann e så go’ som en ann
Comment by Håkan (hakke) — 16 September 2006 @ 21:04
sådan ääääääär kapitalismen…
….första maj, första maj, varje sliten kavaj blir en mantel av stårlande ljus!
vi vill ha BRÖD vi vill ha POTATIS vi vill ha VARM MAT NÄR VI ARBETAR !!!
du får maaat du får maat uppå himmelens faaat (eller hur det var)
osv osv osv
HAHAHA för alltid präglad :)
(obs jag har finn zetterholms autograf från liten konsert anordnad av säters vpk)
Comment by president — 17 September 2006 @ 12:01
nej så här är det:
du får MAAAAT
oh kamrat
du får MAT uti himmelens härliga STAT
svält FÖRNÖJD
oh vad fröjd
du får kalvstek i himmelens HÖJD
(joe hill på svenska)
Comment by president — 17 September 2006 @ 12:18
Tack alla sångare! Egentligen skulle den här posten ha hetat “Vietnam-veteran” men jag tryckte på Publish innan jag hunnit ändra. Nu känner jag att den borde heta “Barn av vår tid”. Undrar vad våra barn kommer att genera våra barnbarn med för sånger?
Comment by Anna — 17 September 2006 @ 12:58
Åååh lyllost som har vietnamlåtar på repertoiren!!! Själv brukar jag skråla VIctor Jara med ett EXTREMT crescendo vid passagen Victor Jara, Victor Jara, dina sånger skall inte bli glömda… Och ett riktigt rejält darr på rösten. Men vad är det jämfört med dina tongångar? Småpotatis! Tack för att du fick mig att le!
Comment by Saring — 18 September 2006 @ 16:23