Så Christer kom inte upp i rymden idag heller. Jag är full av förståelse: drömde i morse att hela familjen skulle följa med på Fuglesangs rymdresa, bara att vi måste städa först, men det tog liksom aldrig slut. När väckarklockan ringde stod jag fortfarande med en stor hög smutstvätt i famnen och ingen tvättkorg att lägga den i.

Två andra riktigt dumma nyheter från luftrummet idag:

• Amerikanskt flygbolag tillåter inte amning ombord (från Det Progressiva USA)

• Flygplan tvingades landa när kvinna tände eld på sina gaser

Andra bloggar om: Christer Fuglesang, drömmar, amning, amerikaner, dumheter

OBS - denna post är återskapad ur minnet, eftersom Blogsome slog knut på sig självt i morse och raderade/knycklade ihop några poster.

Tydligen var det en bra natt för drömmar - ett av barnen berättade i morse om sin dröm:

Vi var ute och gick på en stor frusen sjö med civilisation omkring, en mild och skön dag. Fullt med charmiga fåglar flaxade omkring som löv i vinden.

Plötsligt kommer en stor bild fladdrande lite löjligt. Först tror vi att det är en stor fågelformation, men plötsligt ser jag att det är baksidan på den där handduken med isbjörnar på. Det är fyra fåglar som bär den i sina näbbar.

Fåglarna kommer närmare och kastar handuken över mitt huvud, försöker strypa mig lite lekfullt. Jag faller omkull men reser mig upp och tittar närmare på handduken. Då minns jag att du kastade ut den till fåglarna en gång för fem år sedan, och nu har de kommit för att lämna tillbaka den.

Andra bloggar om: drömmar, drömtydning, fåglar, handdukar

I natt drömde jag en kort dröm, och en lång.

Den korta:

J klagade på att hon hade ont i tänderna.
- Ojdå, sa jag, har du inte borstat tänderna?
- Jo, det har jag, svarade hon ilsket och satte ner en tandborste och en vit plastflaska med en smäll i bordet.
- Med sirap!

Den långa:

Vi klev av bussen och fortsatte genom det höga gräset. Små gula, runda grodor hoppade sakta emot oss.
- Vet du var vi är?, frågade min följeslagare.
- Jag tror det, sa jag, jo - vänta, nu känner jag igen mig!

Med ens blev landskapet både välkänt och helt fantastiskt.
Till vänster ett brant klippigt stup ner mot en motorväg - en skylt med namnet “Fågelvägen” pekade rakt neråt.
Till höger (i ögonvrån) havet, oceanen, antagligen höga skummande vågor.
Rakt fram släta klippor, just som västkustens ytterskärgård, svarta, röda och grå klippor om vartannat, men sluttande uppåt, som etapper på en begssida och i märkliga formationer.
Mellan klippornas bulliga och kantiga toppar: stora, djupa skrevor med vatten, klart och kallt - i vattnet sjögräs, snäckor, småkrabbor, tångräkor, sjöstjärnor …

Jag visste genast att jag var tillbaka i den åboländska skärgården där jag var några somrar som barn (fast i verkligheten såg Iniö inte alls ut så där). Jag kände mig lycklig och tillfredsställd.

Vi tog oss upp, gick och klättrade. På ett ställe var det nästan hopplöst att komma upp, jag fick häva mig, ta tag i ett utstickande stenhästöra. Där ovanför öppnade sig ett galleri. Jag gick några steg men blev vänligt bortmotad av en kvinnlig asistisk väktare med midjelångt hår: Titta däruppe, pekade hon mot några människor på en liten avsats i en spiraltrappa, jag tror inte att golven här kommer att hålla för så många människor till.

På hemvägen, i gräset med grodorna frågade min vän:
- Tror du att du hittar tillbaka hit igen?
- Ja, det tror jag nog, svarade jag.

Andra bloggar om: drömmar, drömtydning, tandborstning, sirap, grodor, klippor, Iniö, väktare

Nu har jag bestämt mig för att beskriva vissa av mina drömmar här. Så kortfattat och målande som möjligt, eftersom det egentligen är rena sömnpillret att lyssna på andras drömmar. (Tänk den dag i framtiden då man kan spela upp drömmen som ett hologram för familj och vänner! Som gamla tiders super8-visningar fast lite flummigare.) Först tänkte jag starta en kollektiv drömblogg, som Stockholmsbloggen fast för drömmar, men det får blir ett framtida projekt om ingen annan gör det först.

Nåväl, detta utspelade sig i min överhettade hjärna i natt:

Vi stod och tittade på trafiken på Roslagsgatan - två män blev förbannade på en slarvig bilförare och lyfte upp hela bilen och la den på sidan. Jag tyckte först att det såg lustigt ut men upptäckte sen att det fanns en bebis i en bilstol den omkullvälta bilen. Jag gick fram till de två männen, grep en av dem i kragen och skällde ut honom efter noter.

Mannen, som var Tomas von Brömssen, hörde stillatigande på min ilskna uppläxning, men hans ögon svartnade. När jag släppte taget om hans jacka gick han in på Systembolaget, och till min fasa såg jag att han tog en stor flaska vodka från en hylla, slog sönder den och stack ett litet barn med. Sedan slog han ner flaskor från alla hyllor och rånade butiken.

Jag sprang in i butiken men var tvungen att hålla mig gömd för att bärsärk-Brömssen inte skulle få syn på mig. Just när väggen jag gömde mig bakom blev genomskinlig vaknade jag.

Andra bloggar om: drömmar, beskäftighet, raseri, tomas von brömssen

För ett tag sedan hittade jag dreamlines, en fantastisk drömmanick. Man skriver in ett ord och får en slags drömbild, en väv av bilder som hämtas från Googles bildsökning. Jag skrev in underwater eftersom jag ofta drömmer submarint. Bilden förändras hela tiden, men så här såg en av sekunderna ut: (more…)